Nyligen blev jag inbjuden av en vän tillika bloggföljare till en fest i Staffanstorp i Skåne. På grund av brist på sovplatser fick jag förfrågan om jag kunde ta en husvagn med, och det fick bli Knausen. Känslan att koppla på sin enda bostad på bilen och ge sig ut på vägarna är mycket tillfredsställande. Väl framme vid destinationen har man trots det samma vagn, samma inredning och alla sina ägodelar med sig.

Först fick jag dock göra lite förberedelser dagen innan…


Vinterdäck är en nödvändighet nu, och då är det tur att jag bor på en gård full med husvagnar. Vinterdäcken från en Kabe Smaragd XLE 1991 hade samma dimension och antal hjulbultar. När ett däck plockats bor från vagnen hölls den upp med pallbockar medan domkraften flyttades till Knausen, som då fick vinterdäcket istället. Det är tur att man kör enkelaxlat.


Jag förhöjde upplevelsen med godis och musik i gammal stereo.


Efter mycket slit såg handen ut så här.


De var tur att jag bytte däck dagen innan, då kunde jag i lugn och ro fixa det sista innan avfärd.


Ready to go!

Resan gick via riksväg 41, E6:an, väg 103 och 108. Vädret var riktigt fint, klarblå himmel och torr väg. Resan till Staffanstorp tog ca 3,5 timmar, men det hade gått fortare om jag inte tittat för mycket på hastighetsmätaren i bilen. Den visar lite för mycket så trots en hastighetsgräns på 80 km/h så höll jag högst 75 km/h innan jag började snegla på GPS:ens angivna hastighet. Den är mer exakt.


Här är jag framme. Jag fick ställa upp vagnen utanför en Folkvagnsverkstad.


Att ha sin egna Knaus, som annars står på en tomt i Fritsla, ståendes på främmande mark med en annan utsikt från fönstret, det är spännande det.

Mellan kl 17 och 23 varade festen, och det var väldigt skönt att gå och lägga sig. Morgonen efter var lugn och eftersom jag hade eget färdsätt valde jag själv när jag skulle åka.


Här tankar jag på Shell i Åstorp. Jag har kört in på bensinmack med husvagn förr, men då med sällskap. Det är faktiskt lite nervöst, för när man väl ska ut gäller det att hålla koll på både bilar och människor som springer omkring.


På vägen hem åkte jag förbi Vittsjö, där det ligger en SMV-verkstad. Det är företaget Car-A-Part International som specialiserar sig på reparationer och renovering enbart av SMV-vagnar. Företaget drivs av familjen Ingelse som är från Holland och brinner för det svenska ”ägget”.

På väg igen, ute på E6:an när jag närmade mig Varberg kunde man se snö längs med vägen. Senare på riksväg 41 var det snöslask mitt på vägen, så det gällde att inte hamna för långt ut med husvagnen. Allt gick dock bra, och väl framme i Fritsla var det skönt att fälla ned stödbenen, koppla in elen och sova gott. Detta är underbart.

The whole Skåne trip

Recently, I was invited by a friend who is also a blog follower to a party in Staffanstorp in Skåne, in south Sweden. Due to lack of beds I was asked if I could take a caravan, and I choose my Knaus. The feeling when you take your only home on the road is very satisfactory.

First however, I had to do a little preparation the day before …

Winter tires are a necessity now, and it’s lucky that I live on a yard full of caravans. Winter tires from a Kabe Smaragd XLE 1991 had the same dimension and number of bolts. When a tire was taken from the caravan it was held up with jack stands while the jack was moved to the Knaus, which then got winter tires instead. It is fortunate that it is on a single-axis. I enhanced the experience with sweets and music from the old stereo.

I felt lucky that I changed tires the day before, then I could do things more relaxed before departure.

The trip went via Highway 41, the E6, road 103 and 108. The weather was really nice, clear blue skies and dry road. The trip to Staffanstorp took about 3.5 hours, but it had been quicker if I had not looked too closely at the speedometer in the car. It shows a little too much so despite a speed limit of 80 km/ h, I held no more than 75 km/ h before I started to glance at the GPS indicated speed. It is more accurate.

I set up the caravan outside a VW workshop.
To have the caravan, which otherwise stands on a plot in Fritsla, standing on foreign ground with a different view from the window, feels very special
.
Between 5 and 11 pm the party lasted, and it was very nice to go to bed. Next morning was calm and since I had a private means of travel, I chose myself when I would go.

I made a fuel stop at Shell in Åstorp. I have driven into a gas station with a caravan before, but with company. It’s actually a little nervous, because once you’re going you have to keep track of both cars and people running around.

On the way home I passed Vittsjö, where there is an SMV workshop. It is the company Car-A-Part International, which specializes in repairs and renovations only of SMV caravans. The company is run by the Ingelse family who is from Holland and is passionate about the Swedish ‘egg’.

On the way back, out on the E6 when I approached Varberg I could see snow along the road. Later on Highway 41 there was slush in the middle of the road, so it was important not to go to lose to the edge with the caravan. Everything went well, and having arrived in Fritsla it was nice to trap the outriggers, plug in the electricity and sleep well. This is wonderful.

  1. Johan
    Jan 28, 2015

    Hej Johanna! Tusen tack för din kommentar och roligt att bloggen uppskattas. Kul också att ni har Tabbert, vad är det för modell?
    Tack igen och jag hoppas att ni kommer fortsätta läsa och kommentera;)

    Reply
    • Maria
      Jan 28, 2015

      Hallå igen!
      Det är en 700 KD 2014. Tror de äldre
      modellen hette 780? Har du något intressant
      att berätta om dem?
      Hälsningar Johanna.

      Reply
  2. Johan
    Jan 29, 2015

    700 (780) KD är 7,46 meter lång invändigt, så det är lite lustigt att den har två namn utan direkt anknytning till längden. Bland de Tabbertar som säljs i Sverige verkar den vara en av de populäraste. Köpte ni Er via en återförsäljare i Sverige?
    /Johan

    Reply